Åh...man ska bli glad...eller hur? Jag var på intervju i måndags ju och nu ringde han...och de vill ha mig, vill jag inte ha det så lyser de ut tjänsten igen. Eftersom jag var osäker har han till och med jobbat på att det skulle bli en tillsvidare på en gång...men det gick inte men ett vik på ett år som han nästan är 100 på att blir ett tillsvidare... Vad gör jag? Jag älskar ju att vara lärare... Vet att de "nya" kollegorna skulle vara jätte trevliga. De verkade verkligen så... Men jag trivs ju där jag är...jag får vara lärare ett år till men sedan vet jag inte var jag står i så fall... Även om jag vet att det löser sig... Tårarna rinner...jag kanske är löjlig, men det värsta jag vet är att ta beslut, och det här är verkligen inte ett litet ett! Jag som äntligen hade kommit fram till ett beslut...jag tänkte ta Älvdalen...men nu hamnade det i ett helt annat tankesätt... Tänk om någon kunde bestämma åt mig...
Kram!
Kram!
1 kommentar:
Hej hjärtat. Jag får lov att säga att jag också skulle vilja ha ett sånt val. Men jag måste säga att jag tycker du verkligen ska göra som hjärtat säger. Jag menar, om du tar lärarjobbet, det som jag tror du verkligen vill ha, och skulle du inte få förlångt så tror jag att du kommer få fler chanser. Du har ju verkligen lyckats såhär långt! Eller hur?
Ring mig nångång
Kramar Lina
Skicka en kommentar